20120720 Alanya 1996

Snart har en hel semestervecka redan gått, underbart att man har ytterligare tre veckor kvar. Nu inväntar jag solen och hoppas att denna vinterbleka kropp skall kunna få några strålar. Var och köpte 2 bikinisar igår, så att nu är jag redo.
Detta med att köpa bikini, finns det något mer ångestladdat? Jag som dessutom avskyr att prova kläder, ni förstår vilket projekt detta är. Igår stod jag i en provhytt på 1x1 meter, det fanns 3 krokar att hänga grejer på och ett lysrör från helvetet.

Tog med mig 8 set in i hytten,  de fanns ju inte ens plats att hänga dessa på krokarna och sen skulle man av med alla kläder också. Åh, trångt och jävligt, jag verkligen avskyr detta.

Nå ja, fick tyvärr lägga lite på golvet (nej, det fanns ingen stol att lägga grejer på).

Hur kan folk frivilligt åka in till stan bara för att prova kläder utan att man egentligen ska köpa något? Det är för mig en gåta!

Hittade 2 som satt okej, så att det fick bli båda två lika bra att passa på. Dessutom var det REA, och vilken kvinna är inte en sucker för röda prislappar? :)

Så att nu är det bara solen som fattas. Kommer den inte nu, så kommer jag väl förhoppningsvis träffa den senare i höst då vi ska åka en vecka till Turkiet, Side.

1996 var jag och min kompis Maria i Turkiet, Alanya. Vilken jäkla resa!
Två blonda 25-åringar, vi hade det inte lätt ska jag säga.

Jag minns inte vad vi reste med för bolag, det gick i konkurs ett par veckor efter det vi kommit hem.

Redan på flyget började bli lite smått orolig, då det var lagat med silvertejp på diverse ställen inne i planet. Vi nådde vårt hotell efter många om och men, det skulle vara ett hyggligt hotell med pool, AC, havsutsikt och telefon på rummet (detta var innan alla hade mobiler) det ingick dessutom frukost.

Havsutsikten var som hämtad ur sällskapsresan, lutade man sig ordentligt över balkongräcket och spanade åt höger så såg man en strimma hav mellan ett par träd. Poolen, var väl typ 15 kvadrat som var omgärdad av en massa män som satt och dregglade dagarna i ända. Nej, vi badade aldrig där. Det visade sig att vi hade en egen pool på rummet förstår ni. Kondensvattnet från AC:n hade sin avrinningsränna rätt ut på vår balkong så där var det ungefär 2 dm med vatten på morgonen. Vi klagade för detta, och vi fick en petflaska på 1½ liter för att fånga upp vattnet. Om den blev full och om det var äckligt vatten? Öhhh fundera över det ni.

Andra kvällen ropade Maria till mig från balkongen att jag skulle komma ut och se något "lustigt". Mmmm där var vår "havsutsikt"...  Mitt emot vårt rum i en källare bodde det tydligen en massa restaurangfolk. Där sitter det en karl och onanerar. När han ser oss vinkar han, och sen går det för honom. Han skrapar av kletet från magen med en tidning och vinkar återigen. Vi sa till på hotellet och dagen efter hade de flyttat ut. Frukosten var på våning åtta utan hiss och vägen dit bestod av en trasig heltäckningsmatta där man gång efter annan fastnade med fötterna i sprickorna. Det blev inte många frukostar, tröttnade rätt snabbt på 2 smörgåsar, 3 gurkskivor, 3 oliver, 1 dessertost och 1 marmeladburk.

Vi bodde nära centrumkärnan så att på kvällen var det en precis lagom promenad (10 minuter) in för att äta. Tro det eller ej, men vi blev så antastade på vägen så att vi fick ta taxi! Minns att vi klädde oss i säckiga stora byxor och bylsig skjorta för att vara så "outmanade" som möjligt, men det hjälpte föga.

Stranden... den var superfin och det var bra bad. Men vi fick ju inte vara ifred där heller. Männen som hade solstolarna framför oss, låg ständigt på mage och stirrade rätt mot oss. I badet var det alltid någon som råkade stötta till eller kasta en boll mot oss, allt för att få uppmärksamhet. Fy!

En kväll åkte vi upp till en fiskrestaurang i bergen. Slutade med att även taxichauffören satt med vid vårt bord och åt av vår mat (nej, det blev inget rabatterat pris på taxiresan för detta). Taxigubben var hygglig så det var ingen fara med det. Eller han kändes hygglig, han kunde ingen engelska så konversationen var minimal. Det var ett väldigt charmigt och mysigt ställe vi var på, det var som en massa trädkojor som var inredda med bord och kuddar. Det fanns en snabbtelefon på träden så att man kunde tillkalla servitören. Ville man kunde man även sova över i "kojorna".

Det hände mycket märkligt under denna vecka.

Jag minns när vi beställde in pizza en kväll, det var ingen oregano på så att jag bad om att få in det. Jag såg när servitören kom ut från köket med ett kaffefat rågat med oregano. I restaurangens tak satt det en massa fläktar... När han nådde fram till vårt bord, var det inte många korn kvar, men övriga restaurangbesökare hade fått rikligt med oregano på sin mat.

I huset jämte vårt hotell fanns en skönhetssalong. Vi bestämde oss för att göra ett besök.

Maria ville noppa ögonbrynen, jösses... Det var inga pincetter som användes där inte, utan det var tråd. Man tvinnar tråd och lägger den över huden och snor åt. Effektivt, men det är inte ett hårstrå i taget som försvinner. Vax är snällt om man jämför med denna metod.
Ögonbryn... nä det var inte att tänka på, utan de drog varenda litet fjun som fanns i hela ansiktet. Kan säga att förnamnet på hennes ansikte efter denna behandling var röd.

Jag ville tvätta håret, eftersom det enbart fanns kallvatten på hotellet.

Frisören var en man med svarta naglar, när jag satte mig ner i schamponeringen så såg jag en dam i stolen intill. Hon var nog där för att lägga håret, skulle jag tro. Det som var annorlunda, var att de hade inte några spolar utan använde sig av borstar. Ni vet sådana där rullborstar, som man har när man fönar håret. Hon hade sådana i hela huvudet och såg mer eller mindre ut som ett piggsvin. Jag fullständigt bröt ihop av skratt, jag kunde bara inte hålla mig. Där satt piggsvinstanten,  jämte låg Maria och skrek av sin behandling och nu var det min tur...

Jag tror att han tvättade håret på mig en sisådär 10 ggr, det var ingen hårmassage utan i med något medel - skölja - i med nästa - skölja osv.

Jag har självlockigt hår och det kan bli "ganska burrigt" så jag sa att han inte behövde burra upp det, utan gärna lite plattare.

Nu var det min tur att få en behandling av fönborstarna, NEJ jag skrattade inte en endaste gång!

När vi till slut lämnade detta ställe, kommer jag ut som en pudel. Mitt hår har aldrig varit större och burrigare, Tina Turner, släng dig i väggen jag vinner med hästlängder.

Vi gick inte tillbaka dit fler gånger under veckan.

På kvällarna var vi inne i hamnen i Alanya. Vi var lite förföljda skulle man kunna säga... Maria hade "Mattförsäljaren"  max 100 meter ifrån sig. Han var inte så svår att känna igen, då han alltid hade på sig ett par hängslen där det stod "I love beer". Jag hade en guldförsäljare efter mig, men han var tack och lov lite mer dämpad.
Drinkarna...tjejdrinkarna var dubbelt så starka som killdrinkarna. Säkert en tillfällighet, eller kan det berott på att tjejerna skulle bli lite extra fulla? Vi beställde alltid in en extra dricka till drinken, blev 2 för 1. En kväll så gick vi via stranden hem till hotellet. Vi la oss i ett par solstolar och pratade lite. Jag fick känslan av att vi var iakttagna... Jojo, då ålar det sig fram en turk från solstolen jämte med brallorna nere vid knäna. Där hade han legat under solstolen och gjort... gjort vad då? Mmm... lämnar detta öppet för tolkning.

Det var lite resminnen från Alanya. Jag har hållit mig ifrån Turkiet efter denna upplevelse, men nu ska jag ge detta land en ny chans. Jag tror inte att det blir en repris från '96